Vi måste prata mer om självkänsla

Jag blev inspirerad av en video jag såg på Youtube härom dagen där någon pratade just om självkänsla och hennes synpunkter på det hela. Självkänsla är något jag älskar att prata om just för att jag tycker det är så himla viktigt. Förresten så tänkte jag snabbt och simpelt bara förklara skillnaden mellan självkänsla och självförtroende, då det är lätt att blanda ihop dem två orden. Självkänsla handlar om hur du ser dig själv, en självuppfattning, vilket inkluderar både dina starka o svaga sidor. Självförtroende handlar istället mer om hur du tror att du kommer kunna prestera. En handlar asså mer om hur du ser dig själv som person medans det andra mer fokuserar på prestation.

Det jag ville diskutera lite är just självkänsla.

Jag skulle vilja påstå att jag har väldigt bra självkänsla. Jag tror att självkänsla är något som verkligen eskalerar jämsides med ens ålder. Jag tror att det oftast tar väldigt lång tid att bli bekväm i sig själv. Jag känner garanterat att jag blir mer och mer bekväm och accepterande av mig själv ju äldre jag blir. Jag har dock alltid, alltid, sen jag varit liten, haft folk som har sagt att de är avundsjuka över hur bra självkänsla och hur mycket självförtroende jag har. Det har varit så många som har kommit fram till mig genom åren och sagt att de verkligen önskar att de var lika "starka" och utåt och bekväma i sig själva som jag är.

Jag vet inte riktigt jag, men jag personligen brukar nästan alltid tänka att något så dumt som osäkerhet eller samhällets dumma ideal inte ska få ha någon effekt på kvalitén på mitt liv. Jag insåg för inte så länge sen att det verkligen bara är jag själv som hindrar mig själv. Det är ingen annan som säger att jag inte är bra nog för att göra nåt. Det är ingen annan som står och kritiserar min kropp och säger att den inte är bra nog. Det är ingen annan som bryr sig om eller kritiserar vad jag gör i livet, för alla är too damn busy med att oroa över sig själv o sina liv. Sannare ord finns verkligen inte och om det nu mot förmodan ändå skulle vara någon som skulle göra det så är det dags att bryta kontakten med den människan.

Sanningen är att vi alla står i vägen för oss själva och en dag blev jag bara så jävla arg på mig själv att jag slutade, och i och med det eskalerade min självkänsla till vart jag är just nu. Det är verkligen helt patetiskt och väldigt, väldigt ironiskt att det är en själv som sabbar för en själv. Respekterar du dig själv för vart du är i livet just nu, hur du ser ut just nu och hur din personlighet är just nu, så kommer du att älska livet så mycket mer. Det gäller att inse att du inte kan ändra på dig själv över en dag ändå, så varför ens bry dig. Man kan verkligen inte ta sig själv så seriöst, och man borde inte låta ens osäkerheter hindra en från att leva sitt liv till 100%.

Just därför är detta med självkänsla något jag verkligen brinner för. Jag skulle kunna skriva flera hundratals inlägg om detta om det betydde att folk fick bättre självkänsla. Jag ser vänner, bekanta och främlingar som varje dag hindrar sig själva att leva fullt ut pga att de är för osäkra och bryr sig om vad andra ska tycka och tänka. Det gör mig så fruktansvärt ledsen men även irriterad och arg. Detta med att bry sig om vad andra tycker och jämföra sig med andra tar så mycket energi och fokus från det som verkligen spelar roll här i livet och det gör mig så otroligt ledsen.

Nej. Som ni märker så skulle jag kunna fortsätta att ramble på om detta i evigheter. Jag tycker det är så viktigt och jag tycker det är något som vi borde och måste prata mer om. Så därför tänker jag även göra det.