Ett stort tack

Jag vill rikta det här inlägget till en speciell grupp människor i mitt liv, nämligen tjejerna från min gymnasieklass. Jag känner en överväldigande känsla av tacksamhet samt en väldigt unik koppling till er, inte bara för att vi spenderade tre år i helvetet som var IB tillsammans utan mest pga hur otroligt stöttande och accepterande ni har varit genom åren.

De flesta som läser den här bloggen vet väl vid det här laget att jag kämpar varje dag med min kroppsbild, min hälsa och mitt självförtroende. Ni vet även att jag under tvåan och trean i gymnasiet gick ner drygt 20 kilo, vilket är ganska drastiskt och något som var otroligt tufft och svårt. Genom denna process så är det många som har varit stöttande och positiva men inga människor har varit mer så än mina tjejkompisar i skolan. De har gett mig komplimanger, motivation, svar på frågor, hjälp och otroligt med stöd dag ut och dag in.

En stor del av hela den resan var för mig väldigt positiv, men samtidigt så var mycket väldigt jobbigt och ibland kände jag att allt var förgäves. Jag kände (känner) mig alltid som den största i rummet som stack ut från alla andra, den som aldrig fick någon uppmärksamhet på festerna och helt enkelt att jag aldrig såg resultaten jag ville.

Jag är en väldigt öppen person och jag pratar om det mesta jag har på hjärtat. Under flera tillfällen, om det så var i skolan, i chatten efter skolan, eller om det var på en fest (vilket det oftast var..vi gick ju faktiskt IB), så öppnade jag upp mig till flera av mina tjejkompisar om saker jag kämpade med, speciellt när det kom till min dåliga kroppsbild och den ångesten jag kände.

Jag har verkligen aldrig i hela mitt liv förut känt sån otrolig kärlek och förståelse från alla er tjejer som från någon annan i mitt liv. Jag blir verkligen rörd när jag skriver detta för jag skulle aldrig kunna tro att folk skulle kunna bry sig så otroligt mycket som ni har. Ni har alltid varit där med era stöttande ord, dragit era monologer och sagt vad som helst för att få mig att må bättre och skratta.

Ni har accepterat mig från dag ett på gymnasiet och alltid älskat mig för mig, och det betyder så himla mycket. Det är till stor del tack vare er som jag började acceptera min kropp mer och bli mer bekväm i den. En sån liten sak som att jag vågade för första gången ha en bikini på mig under studentresan var för att jag kände mig så bekväm runt er alla.

Ni har alla hjälpt mig så himla mycket och jag är så otroligt tacksam för ert tålamod och stöttande genom dessa år tillsammans. Ni har verkligen hjälpt mig bli en starkare och mer självsäker människa, tack för det! <3

Försökte hitta bilder där ni alla var med...men ni vet vilka ni är, puss!