Identity crisis...

Känner ni någonsin att ni säger saker som ni egentligen inte borde säga? Bortsett från när ni är fulla asså haha. När ni är helt normala, en vanlig dag, typ hemma.
Så känner jag jätte ofta nu för tiden. Jag är allmänt bitchig, samtidigt som jag tänker att jag egentligen inte borde säga det. Jag sitter och säger till mig själv, samtidigt som jag säger någonting "Varför är du så himla taskig för?". Speciellt mot mina föräldrar. Hela tiden händer det.
Jag har gått och blivit en hemsk person!!!


Vet inte vad som händer! Jag freakar lite över det om jag ska vara ärlig. Alla som går i min nya klass, jag förstår att ni inte förstår detta, ni har inget att jämföra med! Och ni som inte har träffat mig sen innan sommaren, ni förstår inte heller, eftersom ni inte har träffat mig nu!
Det har ju kommit till det stadiet att jag själv märker det...och jag tycker inte om hur jag är!
Som sagt, mest mot mina föräldrar. Jag tycker fan synd om dom. Mina andra systrar har flyttat och den enda dom har kvar hemma är en bitchig tonåring som typ aldrig pratar med dom utan bara sitter vid datorn.

Jag vill inte bli världens deppigaste bloggare i värmland precis, men jag måste få skriva av mig. Det är det jag har bloggen för!

Vet inte varför jag har blivit såhär. Men jag vill inte att det ska fortsätta.